via Skrubu

Ainahan minä ne luen, mutta ikinä en vastaa. Paitsi nyt taidan (niin kova on tarve lykätä jonkin hupaisan ohjelmanumeron kehittelemistä huomisiin kekkereihin).

1. Kumpi seuraavista on mielestäsi ärsyttävämpi ilmaisu: “De va kiva juttu de” vai “Mä seivaan tän failin usbitikulle”. Miksi? Saako kieliä sekoittaa?

Ensimmäinen. Hullua kyllä, minua ärsyttää enemmän, kun ruotsinkieliset tärvelevät kieltään kuin kuin se, että suomenkieliset tekevät saman omalleen. Ei kai sais, mutta totuus on, että omakin puheeni on täynnä noita faileja ka usbitikkuja.

2. In how many languages do you find yourself to be able to communicate in such a way that you get your message through to the reciever in a correct way?

I guess I could claim fluency in Finnish, English and Swedish, but I have almost totally forgotten all the French I learned thirty some years ago. I understand a little German and even less Italian. But I have an excellent command of body language and a very expressive face, so, I am certain I could get my message through most everywhere. Does that count for a correct way?

3. Kuuluuko puheestasi mistäpäin olet kotoisin? Viännätkö murretta tai bamlaatko slangia vai onko kielesi neutraalia kirjakieltä? Ymmärretäänkö sinua vai joudutko muutamaan puhetyyliäsi viestin perillesaamiseksi?

Puheessani on selkeä läntinen intonaatio. Sanat lienevät kokolailla yleiskielisiä, mutta joukossa on niin 40-luvun, 70-luvun kuin tämän vuosikymmenenkin slangisanoja (peruna isältä ja äidiltä, Gorbalta sekä muksuiltani). Lisäksi joukossa vilahtelee äidin mummon lounaissuomalaisia sanontoja. Savonlinnassa asuessamme oppilaillani oli hieman ymmärtämisvaikeuksia. Puhetyyliäni en sentään joutunut vaihtamaan. Tehostin kokonaisilmaisua.

4. För många finskspråkiga är svenskan i skolan tvångsvenska, men överraskande många kan svenska riktigt bra, trots att det varit en pina att lära sig det. Hur är din svenska och vad har du för ett förhållande till språket?

När jag var på fjärde klassen skickade min mamma mig till Åland för att lära mig svenska (allt jag kunde då, var: Hevonen är häst, pappi är präst, suola är salt, mallas är malt, kaikki allt). Många somrar var jag också i Sverige för samma syfte. Mitt förhållande till svenska språket är varmt. Men jag har inte haft tillfälle att använda de på länge, och nu är det rätt rostigt (fast jag påstod i jobbintervjun, att jag klarar mig på svenska. Akta ni, som jobbar på Yrkeshögkolan Sydväst och tänker delta lärarstudier nästa år…)

5. Ajattelitko katsoa Euroviisut?

Ehkä ne kuuluvat tuossa taustalla. Tällä epämusikkaalisuudella paneudun harvoin katselemaan musiikkiohjelmia.